Omskärelse

Det etiska perspektivet

Etiska överväganden

Vad säger Barnkonventionen, hur ser föräldrar på omskärelse och vilka etiska perspektiv bör beaktas när det kommer till icke-terapeutisk omskärelse av pojkar egentligen? 

Barnkonventionen

Artikel 3 är den första och kanske allra mest relevanta för den etiska diskussionen kring omskärelse då den säger att alla beslut som rör barn i första hand ska beakta barnets bästa.

 

Artikel 5 är ett bekräftande av att det är föräldrarna/ vårdnadshavarna som har ansvaret för ett barns uppfostran och utveckling och att en stat och dess myndigheter måste respektera det.

 

Artikel 14 formuleras i tre punkter där kontentan är att staten inte får begränsa föräldrarna och barnet i sitt religionsutövande om det inte är ”nödvändigt för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter”.

 

Artikel 18 beskriver båda föräldrarnas/ vårdnadshavarnas rätt att uppfostra sitt barn och att vägleda det under dess utveckling med barnets bästa för ögonen. Det står uttryckligen att föräldrarna har huvudansvaret i denna fråga, inte staten.

 

Artikel 30 understryker barnens rätt till egen kultur och religion och att en stat inte har rätt att inskränka barns rättigheter på området.

 

Artikel 24 i Barnkonventionen handlar om att barn har rätt till bästa möjliga hälsa härunder om att avskaffa ”traditionella sedvänjor som är skadliga för barnet”.

 

T ex RFSU, Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd och Rikshandboken pläderar för att man bör se omskärelse av pojkar som en sådan sedvänja och ersätta den med en symbolisk tradition.

 

Sveriges hemska historia när det kommer till minoriteter under 1900-talet bör föranleda stor försiktighet i frågan. Steriliseringspolitiken där särskilt romer utsattes för statliga övergrepp är här värda att påpeka. Rasbiologin utvecklades också i Sverige och inspirerade Hitler med allt ved det innebar. Så när en majoritetssvensk yttrar sig om en sedvänja bland dess minoriteter bör det ske med både ovanstående och barnkonventionens artiklar ovan i åtanke.

 

Som vi kommer till längre ner läser en jude eller muslim inte in samma värden och betydelse i ritualen vilket omkullkastar många av argumenten emot traditionen.

Den danska "omskärelsedebatten"

Innan vi går in på de olika etiska argument som finns i frågan och vad det Etiske råd kom fram till när de granskade frågan 2018 ger vi nedan lite kontext till varför icke-terapeutisk omskärelse av pojkar överhuvudtaget kom på agendan i Danmark.

 

Under 2018 nådde omskärelsedebatten i grannlandet Danmark sitt klimax på grund av ett så kallat ”Borgerforslag” som föreslog ett förbud av icke-terapeutisk omskärelse av pojkar. Med nöd och näppe uppnådde förslaget det antal röster som krävdes för att danska riksdagen tvingades ta ställning i frågan.  Efter många om och men gick till slut statsministern ut och sa att det inte gick att förbjuda rituell omskärelse av pojkar eftersom vi måste skydda vår judiska minoritet. Det blev spiken i kistan för förbudslobbyn och dess kamp för den gången. Så långt så gott men samtidigt innebar det ju att regeringen åtminstone officiellt helt negligerade landets största minoritet, muslimerna, och valde att som politiker ofta gör: bemöta kritik och debatt i ett komplicerat ämne på det mest förenklade och symbolpolitiska sätt.

 

Två myndigheter i Danmark utförde dock ett imponerande och gediget arbete med att  kartlägga dels de etiska perspektiven innan ”Borgerforslaget” togs upp i riksdagen och dels det hälso- och samhällsmässiga aspekterna i frågan efteråt.

 

Landets motsvarighet till IVO – STPS som står för Styrelsen for patientsikkerhed publicerade en av världens kanske bästa rapporter på området 2020 på uppdrag av riksdagen efter att man beslutat att upplysning, inte förbud var rätt väg att gå. Rapporten finns att läsa här.

 

Det Etiske råd som tog sig an det etiska perspektivet började faktiskt med att involvera de judiska och muslimska minoriteterna. En av klinikens läkare och delägare blev tillfrågad och författade då en så kallad vitbok med titeln ”Hvidbog om drengeomskæring – Med udgangspunkt i danske muslimers perspektiv og situation”. Vitboken kan skickas på begäran men är inte översatt till svenska.

En sammanfattning av Vitboken

Sammanfattning av vitboken som beskrev muslimernas perspektiv i frågan och som skrevs på begäran av Etisk råd.

Det Etiske råds konklusioner

Här kommer rådets konklusioner sammanfattas, redan nu kan du läsa dem här.

Den Islamiska etiken

Det Gudomliga perspektivet på kroppen som en gåva etc