Omskärelse
Det etiska perspektivet
Etiska överväganden
Vad säger Barnkonventionen, hur ser föräldrar på omskärelse och vilka etiska perspektiv bör beaktas när det kommer till icke-terapeutisk omskärelse av pojkar egentligen?
Barnkonventionen
Artikel 3 är den första och kanske allra mest relevanta för den etiska diskussionen kring omskärelse då den säger att alla beslut som rör barn i första hand ska beakta barnets bästa.
Artikel 5 är ett bekräftande av att det är föräldrarna/ vårdnadshavarna som har ansvaret för ett barns uppfostran och utveckling och att en stat och dess myndigheter måste respektera det.
Artikel 14 formuleras i tre punkter där kontentan är att staten inte får begränsa föräldrarna och barnet i sitt religionsutövande om det inte är ”nödvändigt för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter”.
Artikel 18 beskriver båda föräldrarnas/ vårdnadshavarnas rätt att uppfostra sitt barn och att vägleda det under dess utveckling med barnets bästa för ögonen. Det står uttryckligen att föräldrarna har huvudansvaret i denna fråga, inte staten.
Artikel 30 understryker barnens rätt till egen kultur och religion och att en stat inte har rätt att inskränka barns rättigheter på området.
Artikel 24 i Barnkonventionen handlar om att barn har rätt till bästa möjliga hälsa härunder om att avskaffa ”traditionella sedvänjor som är skadliga för barnet”.
T ex RFSU, Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd och Rikshandboken pläderar för att man bör se omskärelse av pojkar som en sådan sedvänja och ersätta den med en symbolisk tradition.
Sveriges hemska historia när det kommer till minoriteter under 1900-talet bör föranleda stor försiktighet i frågan. Steriliseringspolitiken där särskilt romer utsattes för statliga övergrepp är här värda att påpeka. Rasbiologin utvecklades också i Sverige och inspirerade Hitler med allt ved det innebar. Så när en majoritetssvensk yttrar sig om en sedvänja bland dess minoriteter bör det ske med både ovanstående och barnkonventionens artiklar i åtanke.
Den danska "omskärelsedebatten"
Innan vi går in på de olika etiska argument som finns i frågan och vad det Etiske råd kom fram till när de granskade frågan 2018 ger vi nedan lite kontext till varför icke-terapeutisk omskärelse av pojkar överhuvudtaget kom på agendan i Danmark.
Under 2018 nådde omskärelsedebatten i grannlandet Danmark sitt klimax på grund av ett så kallat ”Borgerforslag” som föreslog ett förbud av icke-terapeutisk omskärelse av pojkar. Med nöd och näppe uppnådde förslaget det antal röster som krävdes för att danska riksdagen tvingades ta ställning i frågan. Efter många om och men gick till slut statsministern ut och sa att det inte gick att förbjuda rituell omskärelse av pojkar eftersom vi måste skydda vår judiska minoritet. Det blev spiken i kistan för förbudslobbyn och dess kamp för den gången. Så långt så gott men samtidigt innebar det ju att regeringen åtminstone officiellt helt negligerade landets största minoritet, muslimerna, och valde att som politiker ofta gör: bemöta kritik och debatt i ett komplicerat ämne på det mest förenklade och symbolpolitiska sätt.
Två myndigheter i Danmark utförde dock ett imponerande och gediget arbete med att kartlägga dels de etiska perspektiven innan ”Borgerforslaget” togs upp i riksdagen och dels det hälso- och samhällsmässiga aspekterna i frågan efteråt.
Landets motsvarighet till IVO – STPS som står för Styrelsen for patientsikkerhed publicerade en av världens kanske bästa rapporter på området 2020 på uppdrag av riksdagen efter att man beslutat att upplysning, inte förbud var rätt väg att gå. Rapporten finns att läsa här.
Det Etiske råd som tog sig an det etiska perspektivet började faktiskt med att involvera de judiska och muslimska minoriteterna. En av klinikens läkare och delägare blev tillfrågad och författade då en så kallad vitbok med titeln ”Hvidbog om drengeomskæring – Med udgangspunkt i danske muslimers perspektiv og situation”. Vitboken kan skickas på begäran men är inte översatt till svenska.
Det Etiske råds konklusioner
Det Etiske Råds första påpekande i sitt uttalande om icke-terapeutisk omskärelse är en uppmaning till sober debatt. Något som vi välkomnar då det annars riskerar att hän falla till en godtycklig och i värsta fall obehaglig debatt som inte leder någonvart.
Kring ämnet resonerar sedan rådets medlemmar väldigt olika och hälften konkluderar att omskärelse är etiskt så som det utförs idag medan den andra halvan tycker det motsatta. Den absoluta majoriteten är dock överens om att ett förbud inte är rätt väg fram.
Flera av medlemmarna i rådet anser att det är av största vikt att omskärelse utförs under optimala förhållanden för att minska riskerna så gott det går. Några anser det vara på tiden att riktlinjer uppdateras från statens sida. Något som också skedde två år efter att Det Etiske råd tog ställning i frågan. Det var i förbindelse med utformandet av dessa riktlinjer och på efterfrågan av Det Etiske Råd när dem dessförinnan diskuterade frågan som våra läkare och delägare, Dr Mujahed Sebastian Abassi, skrev ett White paper och blev inkallad som expert till Styrelsen for Patientsikkerhed.
Vidare diskuterar rådet den mycket relevanta frågan om vad som ska prioriteras högst – en minoritets rättigheter att få föra sin kultur och övertygelse vidare till nästa generation eller majoritetssamhällets kärnvärden?
I dessa diskussioner har man sett dels på grundlagarna om religionsfrihet, dels diskuterat huruvida det kan anses vara i ett barns intresse att bli ”kulturellt märkt” om nu personen i fråga som vuxen till exempel lämnar judendomen eller islam. En annan ingångsvinkel har i diskussionerna varit en jämförelse med barn utan entydigt kön, där man helst ser att hormonbehandling väntar tillsdess att barnet själv får vara med och bestämma. På samma vis har man diskuterat om barnets autonomi ska åberopas när det kommer till omskärelse.
I förlängningen av ovanstående glider argumentationen över till en mer generell diskussion om rätten till ett barns autonomi kontra rätten till uppfostran. Som det framgår av barnkonventionen har föräldrarna företräde när det kommer till uppfostran både gentemot barnet och mot staten. Konklusionen från rådets sida är att frågan är ett svårt dilemma där det å ena sidan är omöjligt att uppfostra ett barn ”kulturneutralt” och å andra sidan är svårt att förutspå om det föräldrarna beslutar är i barnets intresse på sikt. Efter en längre utläggning, där övervikt, rökning, missbildningar och övertygelser tas upp, ställer man den mycket relevanta frågan om det är skillnad på den påverkan varje dansk förälder nödvändigtvis utsätter sina barn för och den påverkan en judisk eller muslimsk förälder utsätter sina barn för?
Och om vi beslutar oss för att börja inskränka en förälders rätt att uppfostra sitt barn enligt sin övertygelse, livsstil eller kultur – vart drar vi då gränsen? Ska en personer med fetma få ha barn? En rökare? Föräldrar med låg socioeknomisk status? Dessa och många andra faktorer påverkar ju också potentiellt barnets liv och ökar risken för kroniska sjukdomar och minskad livskvalitet.
Den sista delen av uttalandet fokuserar på en eventuell lagändring som utgår ifrån det så kallade Borgerforslag som den lilla lobbygruppen Intact Danmark lade fram 2018. Det ges argument för och emot men endast 2 medlemmar röstade för ett förbud medan hela 15 medlemmar såg det som ett dåligt förslag. Det gjorde man av flera orsaker och ett av de starkare argumenten var de följder som ett förbud skulle ha dels på föräldrar, dels på barn. Olaglig omskärelse under dåliga förhållanden hade sannolikt stigit och barnets föräldrar hade hamnat i fängelse utan möjlighet att ta hand om sitt barn om lobbygruppen fått som dem velat. Potentiellt hade antalet straffade då överstigit kapaciteten inom kriminalvård och domstolsväsendet.
Sammanfattningsvis kommer det Etiske råd fram till att ett förbud av omskärelse sannolikt skulle vara skadligt för både individ och samhälle. Att frågan är ett dilemma där flera synvinklar måste vägas in. Hälften av rådets medlemmar anser det etiskt försvarbart att omskära pojkar så länge ingreppet utförs under optimala förhållanden resulterande i en låg risk för komplikationer samtidigt som föräldrarna gör det med en intention om det bästa för sina barn.
Uttalandet från det Etiske Råd kan du läsa på danska här.
Den Islamiska etiken
Det Gudomliga perspektivet på kroppen som en gåva med mera. Kommer uppdateras under året (2025).
