Omskärelse

Hälsomässiga fördelar med omskärelse

För omskärelse finns flera hälsomässiga fördelar beskrivna så som minskad risk för trång förhud, urinvägsinfektion (UVI) och smitta med Human Papiloma Virus (HPV), herpes simplex virus typ 2 (HSV2) samt peniscancer. En så kallad Cohcrane översikt av V Jagannath från 2012 visade t ex med omräkning till danska data att antalet UVI bland män skulle minska från 340 till 34 om alla pojkar i en årgång i landet blev omskurna. Peniscancer är ovanligt och i Sverige får sammanlagt omkring 150 män diagnosen varje år. En litteraturöversikt av N Larke från 2011 visade icke desto mindre att det sannolikt finns en beskyddande effekt mot denna cancerform för dem som blir omskurna i ung ålder.

Två stora översiktsartiklar, Friedmann et al. från 2016 och Grund et al. från 2017, visar att manlig omskärelse beskyddar den kvinnliga partnern mot både infektioner och cancer. Studierna visar att det finns moderat till stark evidens för skydd mot cervixförändringar och cervixcancer, herpes simplex virus typ 2, klamydia samt syfilis. Studierna visar även att kvinnor med en omskuren man som partner skyddas mot HPV virus och HIV i sådan grad att Världshälsoorganisationen rekommenderar att alla män blir omskurna i länder där HIV är ett samhällsproblem.

Sexuell funktion och psykiska men

Motståndare till omskärelse påstår ofta att proceduren skulle leda till långvariga men för den omskurne men få studier tyder på att så är fallet. Det finns däremot ett flertal tillstånd så som fimosis, lichen sclerosis och Balanitis Xerotica Obliterans (BXO) som ger sexuella besvär och som ibland kräver en medicinsk omskärelse. En svensk studie av Kantere från 2014 visar t ex att 56% av alla män med BXO rapporterar sexuella besvär.

En forskningsartikel av Ullmann et al., publicerad 2017, undersökte för första gången den långsiktiga psykologiska påverkan av att bli omskuren. I studien såg man både på subjektiva och objektiva stressmarkörer. Man hittade ingen skillnad mellan omskurna män och dem som inte omskurits varken i den så kallade HPA-axelns aktivitet eller i mer subjektiva mått så som ångest, depression, upplevelse av sammanhang eller motståndskraft.

En stor dansk systematisk litteraturöversikt av Shabanzadeh et al. publicerad 2016 visade att det inte finns något sammanhang mellan icke-terapeutisk omskärelse och nedsatt sexuell funktion.

Rekommendationer från myndigheter

Den danska Styrelsen for Patientsikkerhed (STPS) bedömer att omskärelse så tidigt som möjligt är att föredra då ingreppet då är enklare och leder till färre komplikationer. Världshälsoorganisationen gör samma bedömning. Båda organisationer fastslår också att man i Skandinavisk/ Europeisk kontext inte kan rekommendera utbredd omskärelse av hälsomässiga skäl men att man inte heller har någon anledning att begränsa den.

STPS som är den danska motsvarigheten till IVO skriver mer precist att: ”De identifierade riskerna med ingreppet är övervägande av lindrig till måttlig karaktär även om det har förekommit enskilda allvarligare komplikationer. Det har inte påvisats negativa effekter på sexualfunktionen. Dem identifierade komplikationerna är inte av sådan karaktär att dem förhindrar icke-terapeutisk omskärelse från att ske patientsäkert såvida det utförs under professionella omständigheter där läkare står för patientsäkerheten.”